Vi har hunnit med lite sen jag skrev sist. Att vi gick och gifte oss lite spontant har jag berättat om. Några dagar efter vigseln fick vi ett brev hem från prästen Karin (hon som vigde oss). Det var en inbjudan till en Gudstjänst i Nora kyrka.
Jag är inte religiös och jag har inga planer på att bli det heller men det här tyckte jag var jättefint! Dessutom hade jag aldrig varit på en Gudstjänst i hela mitt liv så…ja, varför inte gå dit?
Sagt och gjort
Jag, min äkta man och våran son Cazpian fyra år gick dit. Givetvis kom vi några minuter för sent och stövlade in med andan i halsen. Haha, så typiskt oss! Det ekar ju liksom en aning i kyrkan så alla vände sig om och stirrade. Prästen (en äldre man) avbröt sitt ”tal”, gick längs altargången och tog oss alla i hand och hälsade oss välkomna. Det kändes lite speciellt. 😊
Vi satt längst bak och kunde konstatera att det nästan enbart var pensionärer där. Kanske 4-5 medelålders och en yngre tjej i 20-årsåldern.
Sen skulle vi försöka följa programmet vi fick i näven. Inte det allra lättaste när en inte varit med förr, men vi gjorde vårt bästa iallafall. Vissa gånger skulle alla stå upp och säga någon bön i kör. Sen var det psalmerna…ofta vi kunde melodierna på dom 😅. Men vi gick all in och försökte sjunga med ändå. Vi noterade dock att orgelspelaren råkade trycka på fel tangenter (eller pedaler) vid några tillfällen så det lät helt skevt!
Nattvarden
Helt plötsligt ställde sig alla upp och bildade kö fram till prästen och hans medhjälpare. Vi ställde oss lydigt i kön vi med. Kvinnan gav oss en ”brödbit” och prästen höll i bägaren med ”vin”. Vi doppade och åt. Prästen frågade om Cazpian oxå fick ta brödet och doppa. Vi sa att det gick bra om han själv ville det. Jodå, Cazpian tog brödet. Men doppa tänkte han aldrig i livet göra och det fick prästen minsann höra!
På väg ner mot våran bänk igen ropade Cazpian (högt) att brödet smakade papper och att han vägrade äta det mer. (Några tanter log lite i smyg). Jag lade ”papperet” i min ficka.
Vad var det i ”vinet”?
När vi suttit typ fem minuter viskade Nille till mig: Hur många procent var det i det glaset egentligen?
Han är en person som typ aldrig dricker alkohol, men när han väl gör det får han samma känsla som han fick då efter nattvarden. Det steg åt huvudet direkt!
Strax efter fick jag känningar av huvudvärk…. (jag dricker vin kanske en gång om året).
Mycket märkligt eftersom kyrkan ska servera alkoholfritt…
Vi kände spontant att det var tur att Cazpian vägrade doppa!
Var organisten i gasen?
På slutet klämde organisten i jäklar anamma!! Tror vi hoppade en halvmeter i bänken! Hade vi vetat om den volymen skulle vi tagit med Cazpians hörselskydd!
Alltså…det var så högt så hela hjärnstammen vibrerade! Trodde nästan fönsterrutorna skulle krossas där ett tag.
Jag och Nille skämtade lite sinsemellan:
Det kanske var organisten som tagit sig några glas innan Gudstjänsten och sen råkade prästen eller medhjälparen ta hans flaska till nattvarden istället för den alkoholfria. Det kan förklara organistens fel-spelningar och extremt höga konsertvolym på slutet. 😂😂😂
Välsignelsen
Tillslut blev vi iallafall välsignade och det tändes ljus för oss. ❤️
Prästen
Vid kyrkkaffet efteråt skrattade prästen gott åt att Cazpian vägrade doppa sitt bröd. Det tyckte han var jätteroligt! 😂
Han berättade även att han blivit tillfrågad om att vikariera i Kopparberg under tiden den prästen var föräldraledig…”Så fan heller jag åker den vägen fram och tillbaka!!”. Han tackade nej med andra ord. 🤣
Så underbart att höra att även präster är mänskliga! Love it! ❤️
En erfarenhet rikare
Nu är vi en erfarenhet rikare men det får nog räcka med fler Gudstjänster för våran del.
Cazpian ska ha en stor eloge för att han nästan lyckades hålla sig still och någorlunda dämpad under en hel timme! 🥰❤️
(Nu hoppas jag att ingen tar illa upp över vårat skämt angående organisten. Det var bara ett skämt. Inget annat).
Kram på er ❤️😊
//Emma
